foralltidannorlunda

Idag hörde jag någon på radion säga att kärleken inom en människa är konstant. Alltså att man får tillbaka den kärleken man ger. Summan av kärleken är konstant inom en person alltså. Först tänkte jag, men va fan? Påstår den här personen att jag fick lika mycket kärlek som jag gav? Att den kärleken jag gav till honom fick jag tillbaka? För i så fall är hon (jaa, för det var en hon) dum i huvudet. Helt jävla fucking efterbliven. Men sen tänkte jag att det kanske är så att man kan få kärlek retroaktivt, lite som att få tillbaka på skatten. I efterhand, av en annan människa än den man gav till. Jag gillar den tanken bättre, även om jag kanske inte ens tror på grundteorin.

Men som sagt jag attraheras ändå lite av tanken på retroaktiv kärlek, mest för att det innebär att jag har en jääävla massa kärlek att inkassera i min framtid.